fredag 10 oktober 2014

Hur tydligt det blir...

Att jag, och framför allt mina barn, lever i en välfärdsstat!  Jag var inne och nosade i detta på bloggen för ett tag sedan. Och sedan dess har jag fått ytterligare ett praktexempel. 

I måndags föll Kerstin i trappan i skolan. Ett eländigt fall.  Hon blev gul och blå och näsan blev sned. Men det var/ är ingen livshotande fara. Sedan dess har hon; varit föremål för ett bedömande/ stöttande samtal till sjukvårdsrådgivningen. Ett akutbesök på natten. Ett planerat remitterade samtal på vårdcentralen. Ett bedömningsbesök hos öron/näsa/halsexperter. En operation. Ännu ett samtal.  Ytterligare ett akut besök i morgon pga att de "tamponader" som satt i näsan för att hålla den på plats nysts ut. Och sedan ett återbesök, för kontroll. Vi har säkert sysselsatt (sammantaget) en personal hela veckan. Någonstans mitt emellan sjuksköterska och specialistläkare i lön. Därtill lokal, material och läkemedel.  Utrustning osv.

Och, förutom två flaskor smärtstillande medicin till ett kraftigt subventionerat pris (knappa hundringen) har detta hittills kostat..... not a damn thing! Och så har jag fått betalt idag när jag varit med henne.

Och det är kanske inte så mycket att orda om.  Klart man ska få hjälp när man blir skadad.  Men grejen är; hon kunde haft ett utmärkt liv ändå!  Med en någon millimeter sned näsa. Vilket hade varit alternativet, eftersom hennes pappa och jag aldrig hade haft råd att själva betala denna inte helt nödvändiga operation. 

Och det är då jag inte bara känner mig tacksam. Utan också mycket stolt! Jag har rätt till det här! Jag bidrar till det!  Och jag kan välja att satsa på det, genom hur jag röstar. Välfärd är det bästa i världen. Att kunna fokusera all min oro på hur Kerstin mår. Inte hur jag ska betala hennes näsoperation!

Ovan nyopererad och nyvaken. Nedan belönad! :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar