Igår hade Jennifer och jag uppesittarkväll! Paketinslagning, glögg och varma mackor. Mysigt är det och sjuk nöjd känner jag mig med att detta är totalmängden för familjens paket i år. Barnen ska visserligen köpa sina att ge bort i em, så något fler blir det, men det känns ändå som om vi tagit ett bra kliv år sidan från övekonsumtion och presenthets.
Jag älskar jul och julklappar, och att inte ha dem känns inte som ett alternativ. Och som alla andra föräldrar vill jag ju ge mina barn allt fint i världen. Men att vräka grejer över dem känns lika fel som att skippa presenterna. Så jag har alltid strävat efter att hålla en "rimlig nivå".
Det fina i kråksången är att nu när de inte är så små längre så märks det att det givit resultat. De är minst lika peppade på att ge som att få julklappar, och önskningarna de har är högst rimliga. Dessutom blir de glada även över saker som kläder.
Det är inte så ofta jag som förälder känner; shit, detta har jag gjort bra! Jag är en sån mamma som alltid kunde gjort lite bättre, i eget tycke. Men när det kommer till julklapparna, så tycker jag faktiskt det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar