Det är ju så att ibland är det helt enkelt lite mindre att glädjas åt. Lite mer kamp och slit. Men även i det finns ju små stänk av lycka, om man tittar noga. Som tex den som kämpar vid ens sida. Ens livskamrat, med samma mål för ögonen. Som har samma otroliga kärlek till samma individer. Och som har kloka tankar och trygghet. ( Och en hel del irritation och trötthet, men who doesn't? ).
Och för varje grej vi reder ut har vi ju tagit oss ännu ett steg. Ihop!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar