Äntligen!

Nu. Nu är det advent i hela vårt hus.

Och även om bakbilden är från förra helgen så visar den hur jag hoppas att min advent ska bli. Pysslig och härlig!

Uppladdning

Nu jäklar!  Efter att ha besegrat  förkylningen,  jobbat och  storhandlat är det dags för mödans lön imorgon. Adventspyntningen! 

Och ja,  jag har laddat en hel del.

Fortsättning följer.....

Vintertofflor

Jag har letat efter vinterskor ett tag. Kräsen är jag, och snål. Efter ett misslyckat köp av Reikerkängor för två vintrar sen hade jag bestämt att de inte fick vara dyra. Och så ska de vara snygga.  Gärna i lite retrostil. Och framför allt varma. Och funka både på kontoret och hemma på långpromenaden. Men när jag hittade dessa var det som att hitta den stora kärleken. Ingen av de idéer man haft spelar liksom nån roll längre. De är i skinn. Fodrade med fårskinn. Tantiga (på det inte vintagechicha viset). Ganska fula. Och typ en och en halv gång så dyra som jag tänkt mig. Men helt otroligt mjuka och sköna. Och VARMA! Som att gå runt i  fårskinnstofflor jämt. Jag är mycket,  mycket nöjd! 

Skön söndag!

Sovmorgon,  långpromenad med Jennifer och sedan tjejträff med tre fina flickor. Därefter plocka upp juvelerna hos mormor och hem till smörgås, te och brasa. Värre finns....

Nu är det jul!

Nästan iaf. Om inte annat så tjuvstartade vi igår,  Susanna och jag.  För firar man vänskapsfemtonårsjubileum så ska man göra nåt man är bra på. Så i vårt fall var det ett enkelt val. Vi skulle givetvis äta! Och julbord,  det är ju gott. Efter jobbet styrdes alltså kosan först mot Mölndal och sedan till Liseberg som hade julpremiär. Där blev jag alldeles suddig i  kanterna och sedan åt vi tills vi var fyrkantiga istället. Efter lite strosande, men för mig inget handlande, vände vi åter mot Mölndal och fadders socker som dagen till ära var soligare än solig. Dock blev fadders försök till fotografering dissade. Undra på det när handväskan var så in i vassen snygg, god och full av fack. När så Amanda också ätit sig fyrkantig, fast på gröt, var den fina kvällen slut.... Nu satsar vi på 20-årsjubileum i Florens. Där kan man också äta en del har jag hört.

Kålpudding och stryktvätt

Att vardagar inte är så värst innehållsrika är inget som stör mig. Tvärtom!  Gillar när livet är rätt trist och förutsägbart.

Vad det sedan säger om ens personlighet att man tycker att strykning och kålpuddingslagande är en toppenkväll, det är en annan fråga.

Det blev en blogg!

Jag har tvekat i flera år. Men nu är den här. Det var för mig ett krångligare beslut att skaffa blogg än att skaffa barn. Ska jag orka och klara detta?

Ett av de enkla besluten! 

Återstår att se! Nu är den här iaf.