Så det är så!

Kerstin har talat! 

Figuren är en halv tjej och en halv kille.  Storebror ifrågasatte hur hon menade.  En tjej måste ju inte se ut så, en kille inte så? Men jag menar ju att man får vara vilket som,  hur som helst! En tjej kan ha sånt hår och en kille såna ögon också!

Och mamma och pappa pyser över av lycklig stolthet över de värderingar som vädras i den konversationen. Kanske lyckas vi inte i allt. Men att problematisera tvåkönsnormen, det har vi tydligen grejat! Tämligen traditionellt leverne till trots!